Flygfoto över Frösö park

Historia och karaktärsdrag

Området har använts för militär verksamhet under mer än 300 år. Först användes området av Jämtlands dragonregemente, fältjägarna, och dess kavallerikompani och sedan av flygflottiljen. Inom nuvarande F4-området finns idag en blandning av byggnader från lägertiden i slutet av 1800-talet och byggnader från hela 1900-talet. Området och den militära verksamheten har förändrats och moderniserats kontinuerligt i takt med både militära och samhälleliga förändringar och bebyggelsestrukturen och byggnaderna som finns representerade i området tydliggör den militära verksamhetens utveckling i området.

Jämtlands flygflottilj uppstod 1925 och är en av landets äldsta flygflottiljer. Flygflottiljområdet har som helhet ett betydande samhällshistoriskt värde ur både nationell och lokal synpunkt och den militära verksamheten, inklusive dåvarande regementena I5 och A4, har alltid varit en viktig del i samhället och präglat staden Östersund.

F4

F4 har varit en relativt integrerad del av Frösön främst genom landsvägen som gick igenom området men även genom flygstationen för civilt flyg som låg i anslutning till F4. Det genomfördes även ambulansflygningar från F4. Flottiljen har varit en viktig arbetsplats för militärer och civila och flera av de anställda bodde inom området. Lokalerna i området har också använts vid olika typer av arrangemang utan militär anknytning. Först 1986 inhägnades området och stängdes av för genomfartstrafik och flygstationen fick sin nuvarande placering.

Området

Området har över åren förändrats, utökats och förminskats och det går att urskilja tydliga perioder i den militära verksamhetens historia i den fysiska miljön. En av de större förändringarna ägde rum i mitten av 1930-talet då flygkåren omorganiserades till flygflottilj. Under senare hälften av 1900-talet har förändringar i den fysiska miljön påverkats främst av ökat antal värnpliktiga och anställda och olika moderniseringar. Flera av de äldre byggnaderna har rivits eller byggts om för att de har varit för enkla, små, omoderna, dåligt skick eller för att de stått på fel plats.

Placeringen av byggnaderna inom den centrala delen av området har till stor del följt 1880-talets mönster och de flesta byggnaderna har placerats med sin längdriktning parallellt med höjdkurvorna, vilket ger ett ordnat och överskådligt intryck. De äldsta byggnaderna, kasern- och skolbyggnaderna, före detta officersbaracken och gymnastikhallen, präglar området, men det finns även ett flertal välbevarade och karaktärsfulla byggnader från 1920- och 30-talet.

Den centrala delen av flottiljområdet ger ett lummigt intryck med stora grönytor, flera trädalléer och trädplanteringar i rader. Det finns även mer gestaltade grönområden vid kanslihuset, militärrestaurangen och i området mellan expeditionsbyggnaden, före detta officersbaracken, och gymnastikhallen med grusade gångvägar och minnesstenar uppsatta vid olika tillfällen i områdets militära historia.

Den gamla landsvägen går som ett huvudstråk genom hela flottiljområdet och Lägervägen och Cronstads väg har varit genomgående gator i lägerområdet sedan området planlades. De björkalléer som kantar flera av vägarna är utmärkande i området.

Byggnaderna vid Glasätt införlivades med flygflottiljområdet några år efter att flygkåren övertagit det militära området. Bostadshusen kom att fungera som officersbostäder. Utöver bostadshusen finns även en lada, en ladugård och ett härbre.

Vid infarten i flottiljområdets sydöstra del ger byggnaderna istället ett ganska rörigt intryck. Här ligger de större flyg- och fordonsrelaterade byggnaderna som har uppförts med olika material, utformningar och placeringar under senare hälften av 1900-talet. Flygledartornet på nordöstra sidan av vägen utgör ett landmärke i den här delen av området.

I områdets nordvästra del återfinns främst garage- och förrådsbyggnader av olika ålder, utförda i olika material och byggnadsformer samt det stora serviceförrådet och en större expeditionsbyggnad. Området avslutas med fyra välbevarade radhusbyggnader från 1940-talet placerade på rad utmed vägen. Den nordöstra sidan av den före detta landsvägen präglas av hangarbyggnaderna med en halvcylindrisk eller långsträckt form samt den före detta fältskärarbostaden.

 

Vårt värdeomdöme

Tillsammans skapar byggnaderna en sammanhållen flygflottiljmiljö där just blandningen av olikartade byggnader blir det karaktäristiska. Inom flottiljområdet finns värden som kan motiveras både ur nationell, regional, lokal och mer intern militärhistorisk synvinkel.

Flera byggnader i det brokiga byggnadsbeståndet har ett byggnadshistoriskt värde som representanter för olika perioders byggnadsskick såsom exempelvis kasernerna och hangarerna. Här finns kaserner från fyra olika tidsperioder, lägerbarackerna av resvirke med dekorativa fasaddetaljer, 1930-talets avskalade lättbetongkaserner, en förläggningsbarack av enkel plankkonstruktion och 1940-talets standardritade massiva kaserner i tegel med putsade fasader.

Några av hangarerna är representanter för nya byggnadstekniker och tekniska konstruktioner vilket ger dem ett teknikhistoriskt värde. Flera byggnader har ett arkitekturhistoriskt värde då de genom sin gestaltning är exempel på en viss arkitekturstil. 1930-talets funktionalistiska ideal med slätputsade fasader, plana tak och fönsterrader är tydliga i flera byggnader, liksom 1940-talets mer traditionella arkitekturstil som återfinns bland annat i bostadshusen i områdets nordvästra del.

Den bebyggda miljön vid flygflottiljen F4 har stora kulturhistoriska värden och uppvisar en 300-årig militärhistorisk kontinuitet. Alla byggnader inom området, vissa mer än andra, har ett miljöskapande värde för området som stort och det är just mångfalden av byggnader som är karaktäristiskt för F4.

Var varsam med:

  • Bebyggelsens struktur
  • Förhållandet mellan byggnader och öppna ytor
  • De fritt liggande byggnaderna
  • Grönytorna och dess gestaltade parkliknande karaktär
  • Trädalléerna
  • Sträckningen av Lägervägen och Cronstads väg